Mina mungipor hängde lika lågt som glocalnets priser men bara på en sekund förvandlades min olustiga och bittra känsla till något annat. Det kändes som himlen öppnade upp sig och solen tittade fram genom den mörkaste storm på flera årtionden. Jag hoppade upp från stolen och studsade samtidigt som mina mungipor flög högt upp över hustaken. Jag skrattade och skrek. Jag applåderade av lycka.

För att sekunder senare gå tillbaka till tomheten. Jag fick gå ut till bilen, -15C, sätta mig bakom ratten och känna olust. Jag fick styra mig och bilen hem, men det kändes inte som att jag hade en slutdestionation. Jag var riktigt förbannad. Åhhh, så jävla bittert. 

Åh, dumma linjeman. Jäkla skitgubbe till domare.

Såg ni tabben som ledde till målet?

Jävla skit alla!

Vi gör som kungen, vänder blad!:)

/Lina E